Vad jag vill att Mona ska tala om idag

Jag drömmer om ett Svergie där alla har rätten att definiera sig själv. Min vision av mångfaldens Sverige är ett där ingen ses som gäst. Där människan som levt här, fått barn här och förmodligen kommer dö här inte ses som han eller hon som ska vandra vidare. Vart han eller hon är född är totalt irrelevant.

Ett Svergie där man som mörkhårig slipper frågan vart man kommer ifrån, och när frågan ställs inte få höjda ögonbryn när man säger ”Karolinska Sjukhuset i Solna”.

”Invandrare är dåliga för Svergie. Invandrare är bra för Sverige. Skippa den där diskussionen. Allt mellan Treriksröset och Ystad är Svergie. Den socialdemokratiska politiken ska formas där efter.” Det sa den tidigare ordföranden i Stockholms Läns SSU distrikt, Daniel Mathisen i sitt avgångstal. Och jag håller med till fullo.

Mona, jag vill att du talar om Mångfaldssverige. Ett Sverige där konstruerade etniciteter aldrig får bli en variabel i problemlösningen av klass och genus. Där etnicitet inte ses som en struktur – utan att distriminering är det.

Jag tror nämligen att detta är kärnan i den Socialdemokratiska storstadspolitiken. Vi kan aldrig ta en debatt om rasism genom att tala om invandrarskap. Vi måste skapa en ny debatt. En debatt om Mångfald.

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik

Mona, nu gäller det!

Idag är dagen då det är socialdemokraternas dag i Almedalen.

Ikväll kommer också Mona Sahlin att hålla sitt tal och med det skarpa opinionsläget som råder är budskapet som framförs nog så viktigt. Vad kan vi då förvänta oss av talet, och vad hoppas vi på?

Framförallt borde Mona tala om socialdemokratins politik. Visst finns det utrymme för en och annan gliring gentemot regeringens snedkliv, här finns ju ett rikligt material att hämta inspiration från. Men viktigast är nu att framhäva den egna dagordning och berätta inte bara vad regeringen gör fel utan vad socialdemokratin skulle göra för rätt.

Mona kommer att tala om jobb. Det är ofrånkomligt. Jobbpolitik är sossarnas paradgren men ändå pekade många valanalyser efter 2006 på att alliansens framgångsrikt mutat in området. Rådslaget inom det socialdemokratiska partiet har också visat hur stor vikt medlemmarna lägger vid arbetsmarknadspolitik. Därför har Mona och partiet konsekvent snackat jobb, jobb och jobb. Och kommer tveklöst att fortsätta göra detta hela vägen fram till valet 2010. Därmed är det ganska säkert att också dagens tal kommer att behandla jobbpolitiken. Gott så!

Men arbetsmarknadspolitik är ett stort ämnesområde och nu är det dags att lyfta frågan om ungdomsarbetslösheten. Vi vet från tidigare kriser att ungdomar med ingen eller liten arbetslivserfarenhet har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Vi har också erfarenhet av att ungdomar som inte kommer in på arbetsmarknaden i stor omfattning hamnar i långtidsarbetslöshet. Det är tragiskt för den enskilde som inte bara hamnar på den ekonomiska marginalen utan också ofta mår oerhört psykiskt dåligt av den påfrestning som arbetslöshet innebär. Det är också ett stort samhällsproblem när ungas arbetsförmåga förspills. Det är trots allt så att det är denna unga generation som längre fram ska hålla ekonomin igång när den stora pensioneringsvågen rullas ut.

Så Mona, visa att socialdemokratin tar ungdomsarbetslösheten på allvar. Visa att socialdemokratin har lösningarna också för 2000-talet.

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik

Feministisk analys av "feministen" Borgs budgetar

Anders Borg har som bekant börjat kalla sig feminist och på ett seminarium anordnat av Sveriges Kvinnolobby analyserades finansministerns vårbudget 2009 för att kolla om han lever upp till sina ord. Till exempel har 56,5 % av det tredje jobbskatteavdraget tillfallit män och 43,5 % har tillfallit kvinnor. Definitionen av feminist är att man ser könsstrukturerna i ett samhälle och vill bekämpa dem, ”feministen” Borg har istället befäst könsstrukturernas orättvisa.

Varför har kvinnor konsekvent missgynnats av regeringens ekonomiska politik? Jo, som statsministern svarade: ” Det är inte för att de är kvinnor, det är för att kvinnor tjänar mindre och för att kvinnor äger mindre.”

Word. Som feminist vill man bekämpa detta, inte befästa detta.

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik

Socialdemokraterna vill satsa på jobben

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur, det är det nog inte många som missat vid det här laget. Här i Almedalen tas det upp i så gott som vartenda seminarium. Igår hade dessutom Socialdemokraterna sitt ekonomiska, vilket mer än något handlade om hur vi bäst bemöter den stadigt stigande arbetslösheten. Bland de deltagande var man rörande överens om att aktiva åtgärder måste tas till och att det måste ske fort för att inte arbetslösheten ska bita sig fast. En av de saker Thomas Östros tycker är bland det viktigaste är en väl fungerande lönebildning där facket och arbetsmarknadens parter arbetar tillsammans. Det har fungerat bra hittills, konjunkturinstitutet visade i sin senaste lönebildningsrapport att de var positivt överraskade över det ansvar arbetsmarknadens parter tagit under senaste förhandlingarna. Men med alliansens fackovänliga politik har allt fler lämnat facken. Även om de påstår sig värna den svenska modellen är det svårt att finna praktiska bevis för det, något som är förödande för den svenska avtalsrörelsen. Minskat antal medlemmar innebär minskad tyng för facken i förhandlingarna, dvs. ett hot mot stabil lönebildningspolitik.
Krisen medför även en snabb strukturomvandling på arbetsmarknaden. Industrin väntas minska samtidigt som tjänstesektorn väntas öka. Arbetstillfällen försvinner samtidigt som nya tillkommer i andra sektorer. Samhället måste göra sitt yttersta för att möta de nya behoven. Inte minst utbildning spelar en viktig roll. Det kostar, men att inte göra något kan kosta mer poängterar Östros.
Liksom vid SSU:s seminarium om ungdomsarbetslösheten igår var de noga med att poängtera att LAS inte är problemet. Utvecklingen i Sverige och Danmark idag visar nämligen på motsatsen. Utifrån det har Socialdemokraterna och de övriga rödgröna framtagit sin jobbstart med utbildningsstart. Det skulle bland annat innebära kompletterande skolutbildning, praktikplatser, subventionerade anställningar, yrkesutbildningar mm. Ett paket för att möta upp en arbetsmarknad i ständig förändring där ungdomar har svårt att få in foten. Även personalutbildningar är en fråga partiet vill ta itu med. Idag genomgås flest personalutbildningar under högkonjunktur och tenderar att erbjudas dem som redan har mycket utbildning bakom sig, vilket skapar en elit med stor kunskapsnivå. Vid nedskärningar är det de som inte fått möjlighet att vidga sina kunskaper som drabbas hårdast. Personalutbildningarna måste alltså vidgas och nå fler för att inte skapa stora kunskapsklyftor på arbetsplatserna.
Socialdemokraternas genomgående tema är helt enkelt en aktiv arbetsmarknadspolitik för att möta behoven och skapa förutsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden. Moderaternas efterlyses.

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik

Unga och gamla fortsätter dricka

Efter att ha spenderat en kväll i Almedalsveckans uteliv var det rätt uppfriskande att börja morgonen med kanelbullar och kaffe under ett seminarium om ungas drogvanor. Rubriker har flimrat förbi. ”Landet lagom där unga super sig redlösa”, och sådana som denna i morse, hur ser det egentligen ut va?
Inget har det undgått att journalister, politiker, lobbyister, företagsledare etc dricker alkohol ihop en vecka som denna. Någon slags kontra-situation som kan enda upp i frågan; Hur ska vi förhålla oss till alkohol? Personligen tycker jag det hela är rätt osympatiskt, Almedalen är hyperminglarnas mecka, kan förstå att folk har roligt, att band knyts, ja det är väl själva poängen. Ogranskade maktsituationer.

En liten kritisk röst. Till vilken nytta?
Säger väl som så att alkohol orsakar så många skador, våldsbrott, olyckliga tårar och tunga morgondagar. Hade lätt förbjudits om det kommit idag. Som kaffe, som tobak. Pretto. Kan mötas med att folk ska väl få ha roligt och slappna av, som det mest frekventa argumentet för alkohol etc. brukar vara.

Seminariet om ungas vanor då; Mycket låg grad av sniffning, för det tycker ju unga är äckligt och whitetrash. Skåneungdom får alkhol har sina föräldrar, norrländska tjejer snusar mest. Mycket låg användning av tyngre droger än cannabis. Annars finns inga nya alarmerande siffror förutom det faktum att alkohol fortfarande bidrar till att unga har oönskat sex, oskyddat sex, gör sig illa, gör varandra illa, blir alkholister. Och så vidare.

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik

Hur gör du det här fru vice Statsminister?

Oj en sån röra, eller ja vid närmare eftertanke är nog centern en enda stor obegriplig röra. Här kommer ett försök till att redaut, till att förstå.

Maud Olofsson och hennes allianskamrater påstår att det är totalt omöjligt att investera sig ur krisen. Och så kommer det plötsligt ett löfte om miljardsatsningar. Samtidigt, på ett seminarium längre bort står däremot Folkpartisten Karin Pilsäter och berättar att staten inte har råd med några investeringar eller reformer, det vore dumdristigt. Hon, som mång årig riksdagsledamot, påstår också att politiken inte kan göra något som gör skillnad (undantaget att satsa på den rena finansmarknade

Magnus Andersson måste ju ändå ses som i en klass för sig, inför kvällens tal har han utställt ett par förhoppningar. Han vill dels att Maudan ska prata ungdomsarbetslöshet, min fråga blir, varför göra det när man inte har någon politik som går ihop med det. Också miljö som en gång var en paradgren hos centern vill han tydligen att ska dras upp, rimmar ju i och för sig bra med Maudans miljöföretagsmiljarder.
Roligast vore om hon väljer att kommentera Magnus Andersson om att slå ihop Centern och Folkpartiet, till något han kallar ett stort liberalt parti.

Även publicerat på Mona for President.

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik

Nyckeln till seger i den arbetsmarknadspolitiska debatten

Vad kan väl ett ekonomiskt seminarium med Socialdemokraterna vara? Trått, grått, med en sliten Thomas Östros som hasar runt på scen och drömmer sig tillbaka, med sura fackekonomer och mossiga professorer.

Som tur var blev dagen ekonomiska seminarium något helt annat. Trots en deprimerande bakgrund, med en kommande sysselsättningsgrad som spås bli lägre än under 90-talskrisen, kommande kraftiga neddragningar i kommuner och landsting och ett 2009 som mer och mer börjar bli ett förlorat år - i väntan på de kraftiga stimulanser som efterlystes av Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet men som aldrig kom, och som nu gör att vi får vänta än längre på återväxten.

Det Socialdemokraterna lyckades visa var ett en annan arbetsmarknadspolitik är möjlig.

De passiva insatserna, som tillexempel jobb-"garantin" för unga, som till 54 % består av jobbcoacher, till 2 % av utbildning och till 27 % av ingenting, och som endast drar igång efter ett halvårs arbetslöshet, går att ersätta med aktiva insatser: en ordentlig utbildning från dag 1 - innan någon fastnar i arbetslöshetslunken, satsningar och stimulanser som skapar jobb, inte bara hoppas att de ska dyka upp.

Dock var samtliga närvarande överens om att jobbcoacher kan vara bra... i en högkonjunktur. När jobb finns i överflöd är det bra med hjälp av matchning, så rätt person hamnar på rätt plats. I dessa dagar är det dock en onödig stolthet, en tom gest i ett försök att visa att Alliansens teori och ideologi funkar i alla väder.

Det man kan ta med sig från seminariet är även ett bemötande till den senaste tidens kramande av Danmark. Debatten om flexicurity är långt ifrån avslutad, men genom ett enkelt drag: att visa att Danmark hade hög ungdomsarbetslöshet trots försämrad anställningstrygghet under 80-talet, vilket tyder på att den låga arbetslösheten under 90-talet under samma system troligtvis beror på något annat. Om man tror på kausalsamband, vilket dock inte alltid är det viktigaste i högerretorik.

Vidare lyftes vikten av ständig vidarutveckling av arbetskraften fram. Östros menade att om han skulle vara finansminister skulle han inleda ett trepartssamtal mellan staten och arbetsmarknadens parter för att skapa en vidarutbildningsförsäkring för arbetskraften - så att den i nästa kris inte behöver finna sig arbetslös med decenniegamla kunskaper, vilket har hänt för många idag - ett tydligt marknadsmisslyckande.

Det var en kraft i dagens seminarium. Inte ens Svenskt Näringsliv försök att i en fråga koppla samman förmögenhetsskatt med ungt företagande fick Östros att göra något annat än småle.

Detaljerna och siffrorna från samtliga anföranden borde så snabbt som möjligt göras tillgängliga för att ligga till grund för vänsterns seger i Almedalsveckans ständigt pågående kamp om att definera och lösa problemet med den skenande arbetslösheten.

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik

Utanför retoriken

I det senaste numret av tidskriften Arena lyfter journaliststudenten Leila Zoubir fram begreppet "utanförskapet" i dess fulla absurditet - inte bara är det ett sätt att kalla dem som är inom välfärden, och får stöd av staten för att få ett bättre liv för utanför, utan det är även ett statistiskt snedsteg då de siffror som Alliansen använde för att presentera utanförskapet aldrig var riktiga människor, utan statistiska figurer som SCB aldrig menade skulle ses som riktiga människor. Exempelvis blir 6 personer som är arbetslösa två månader var tillsammans en fiktiv person i utanförskapet.

Fast att Alliansen minskat på förbrukningen av ordet har nog andra orsaker. "Utanförskapet" växer, vilka siffror man än ser till. Möjligheterna att skylla allt på Socialdemokratin blir även allt mindre ju längre tiden går - men då man varken kan räkna på det eller ordna hållbara lösningar åt det så blir det troligen det man tar till.

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik

Sverigedemokraternas dag i Almedalen

När Lars Ohly talade i måndags stod Sverigedemokraterna där, vid sidan av scenen, med plakat med tomma slagord, skyddade av polisen. Det ser onekligen rättshaveristiskt ut – alla de andra partierna använder gentlemannaregler åtminstone under partiledartalen och håller sig borta.

Om två år kan Sverigedemokraterna ha en egen dag under Almedalsveckan. En dag där Jimmie Åkesson talar från scenen, och partiet anordnar seminarier, och gör utspel.



För utspel är Sverigedemokraterna bra på – i de kommuner där de har mandat, och personer att fylla dem, kommer utspelen ofta tätt på varandra. De kan handla om vad som helst, om alkolås, skolavslutning eller säkerhetsbälten, utskickade från centralt håll och marginellt omskrivna på kommunal nivå.

De utspel som skapas av kommunpolitikerna själva rör mest partiets paradgren – att säga nej till alla sorters ekonomiska avvägningar. Även om det finns bred konsensus att lägga ned exempelvis en överflödig skola så finner SD ett värde i att den ska vara kvar – och om frågan om finansieringen dyker upp har man det odödliga trumfkortet i den drastiska invandringsminskningen som automatiskt får det att regna manna från himlen.

Men hur gör man detta till en dag i Almedalen? I boken ”Slaget om svenskheten” lyfter författarna Anna-Lena Lodenius och Mats Wingborg på ett mycket grundligt sätt fram Sverigedemokraternas politik inom flertalet områden, och det som framgår tydligt är, förutom den ständiga undfallenheten och veligheten, att deras ad hoc-politik inom alla områden förutom invandringen ofta blir kraftigt motsägelsefull.

Ett exempel är synen på ”folkslags” rättigheter, som har blivit en utav alla de infallsvinklar som partiet använder för att motivera deras främlingsfientlighet, där svenskarna med deras unika kultur måste skyddas som en slags utrotningshotad växtart.

Däremot när man kommer till samernas rättigheter, måste dessa begränsas. För samerna gäller inte samma försvar av ett ”folk” som ”svenskarna”, utan rättigheter rörande exempelvis jakt är absurda och måste dras in. Detta för att locka väljare i Norrland som är samefientliga.

Sverigedemokraternas politik är inte ett nät som hålls inom en ideologisk ram, utan ett träd med främlingsfientligheten i grunden, vars grenar sedan får spreta ut inom de olika politikområdena. När man sedan lyfter upp dem bredvid varandra ser man motsättningarna, paradoxerna och dagsländementaliteten.

Att Sverigedemokraterna får en dag i Almedalen är en utav alla de små förändringar i det politiska landskapet som man inte alltid tänker på när man ponerar att de kommer in i riksdagen 2010. Men om så blir fallet kommer de dyka upp på fler ställen, de kommer synas mer – men förhoppningsvis blir det då en möjlighet för dem som förvillats att tro att de bryr sig om något mer än xenofobin att se samtliga av trädets ruttna grenar.

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik, Sverigedemokraterna.

Jytte vs Niclas = SSU möter MUF

Idag kunde man ta skydd från den stekande solen inne på Innegården vid Stora torget i Visby och se en debatt mellan Jytte Guteland, SSU, och Niclas Wykman, MUF. Det blev dock minst lika hett inomhus som utomhus när den politiska fighten kom igång.

Inledningsvis fick båda ge sin syn på ungdomsförbundens roll i det politiska klimatet. Niclas ansåg att förbunden skulle fokusera på att försvara människors makt mer än att försvara det moderata maktinnehavet. Jytte ansåg att han hade tagit den synen till överdrift i och med att ledande moderater avstår från att synas i MUF-sammanhang och exemplifierade bristen på verklighetsförankring med MUF-förslaget om att invadera Eritrea. Enligt henne är det avgörande att SSU ska erbjuda en riktig chans påverka och förändra moderpartiet, hur kan man annars erbjuda medlemmar förändring och betydelse?

Niclas talade om vikten att inte längre vara ideologiskt extrema men att sedan referera till Ronald Reagan med jämna mellanrum och att kasta Mao och Trotskij i ansiktet på socialdemokratin klingar lite falskt. Jytte menade att alla ungdomsförbund nu måste se till att partierna levererar hållbara lösningar, inte kortsiktiga medieutspel, som svar på ungdomarnas alarmerande behov i tider av enorm ungdomsarbetslöshet och bostadsbristen.

Roligast blir det när Niclas på fullt allvar menar att bilindustrins kris beror på socialismens framfart i och med fartbegränsningar och fartkameror. Ingen hållbar analys direkt, speciellt inte efter att han sagt att MUF spenderat för mycket tid på att dogmatiskt debattera mot tvånget om cykelhjälm. Så är fartkameran ”nya” MUFs cykelhjälm. Jytte förklarade behovet av en stor vitamininjektion i ekonomin och talade om satsningar, något som Niclas förkastade som ”oansvariga kostnader”. ”Men är inte skattesänkningar också kostnader”, undrade Jytte.
Vi är många som undrar. Still.

Ännu ett steg mot tvåpartisystem

Magnus Andersson.

CUF:s förslag om att slå samman centerpartiet och folkpartiet diskuteras flitigt, CUF-ordföranden Magnus Andersson ser sammanslagningen som ett naturligt steg för att skapa ett liberalt regeringsalternativ.

Samtidigt minskar detta också valmöjligheterna. Att de borgerliga presenterar ett gemensamt regeringsalternativ är verklighet sedan gammalt, och vid valet om ett åt kommer även de röd-gröna att visa enad front. Medborgarna kommer således bara att ha två alternativ att välja på.

Fast det är klart, skillnaderna inom C och FP är formodligen större än de mellan partierna, så en sammanslagning kan nog ske ganska smärtfritt.

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik

Missa inte (#4)

Alternativa Politikerveckan!

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik

Missa inte (#3)

Killen från Röda Korset som rappar på fem olika språk om det ämne du väljer. Ett måste!

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik

Fast jobb, heltid och bra lön måste blir verklighet även för kvinnor

Jag hänger på Hamnplan 5 och lyssnar på ett samtal mellan LO, HRF och Kommunal.

Kort och konsist; En undersökning som Kommunal presenterat visar att av tillfrågade i Kommunal, HRF, LO, TCO, SACO samt allmänheten vill samtliga i LO, HRF och Kommunal ha fast anställning. Inga konstigheter. I SACO och för "allmänheten" är detta enbart ett krav från 70 procent, för TCO är motsvarande siffra 85 procent. Vissa grupper i dessa fackförbund eftersträvar alltså den här flexibiliteten och rörligheten som är så tongivande för dagens arbetsmarknad. Men den efterfrågas inte av alla. Dagens marknadsmodell för arbete passar inte alla. Anledningar till att vilja jobba deltid är ju också olika. Många, många i alla dessa fackförbund säger nej till heltid. Men det här rymmer både individualistiska frihetstörstare, men också grupper som inte kan, vill, orkar jobba heltid. Barn, sjukskrivningar, du vet själv. Men också att deltidare är inne på jobbet när det är som tuffast, när det händer mest. Man får inte samma återhämtningsperioder. Deltidare tror inte att de pallar heltid samtidigt som heltidare har det bättre, det vet vi.

Kan LO överhuvudtaget ställa krav i finanskrisen?
Per Bardh är LOs avtalssekreterare och han kommer kräva max för sina medlemmar, han vill sända en tydlig signal att kvinnor ska jobba på samma förutsättningar som män.
Jämställdhetspotter igen?
Det är under förhandling.
Förra gången var männen i IF Metall starkt emot. Hur blir det nu?


Kommunal och HRF får svara, varför ska männen avstå sina löneökningar för deras medlemmar?
- Det handlar om vilket samhälle vi vill ha. Det finns ju faktiskt något att vinna på att kvinnor har en lön de kan leva på och att de kan agera självständigt, säger kommunals ordförande Ylva Thörn.
- Och förövrigt så avstår de flesta inte ens. Många medlemmar är gifta med varandra, krasst så stärks enbart familjeekonomin, samtidigt som kvinnans roll stärks, menar Thörn.

Ser IF Metall det här, eller tycker de mest synd om sig själva?
- Man måste ju se de positiva effekterna i helhet. Vi kan inte sätta oss emot varandra, utan vi måste samarbeta för bästa möjliga samhällseffekt. Kommunals arbete är värderingsmässigt, vi vill göra ett bra jobb, och visst vill vi att man ska känna stolthet för sitt jobb. Men det yttersta beviset för att man gör ett bra jobb är vad det står i lönekuvertet. Vi behöver fler kloka arbetsgivare, som fattar att utveckling kräver schysta villkor, istället för att tävla om vem som är sämst, Thörn och HRFs ordförande Ella Niia har en gemensam vision.

- Men det handlar ju inte om att avstå! Det handlar om en överrenskommelse oss emellan att vi ska stötta de grupper som tar ut minst, samtidigt som man själv också kan ta ut max, säger Per Bardh.

Det finns en social acceptance level, ett internationellt begrepp, men det sjuka är att vi i Sverige har accepterat två sådana nivåer, en för kvinnor, en för män.
Det handlar om en värdering, vi vill ha en samhällspolitik som är solidarisk på riktigt. LO-gubbsen måste fatta att vi inte kan ha ett samhälle där vissa LO-medlemmar är beroende av sina män, det är ju sjukt.
Orden ovan är inte mina. De spottas ut av HRFs ordförande Ella Niia.

Avtalsrörelsen väntar; Rätt till heltid, jobb med återhämtningstid för att inte bränna ut sig på deltid och jämställdhetspotter, eller vad du nu vill kalla det. Kan också sägas som en gemensam social acceptance level för män och kvinnor. Vore på tiden.

Läs fler analytiska grepp på Tvärdrag redaktionsblogg.

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik

Några tankar från Jan Björklunds tal

Det är inte sällan man får höra att socialdemokratin är uträknad, att den är döende, att den förlorat sin relevans. Samtidigt upptas högerns nästan samtliga timmar av olika strategier för hur man ska förhålla sig till just socialdemokratin. Socialdemokratin är och förblir måttstocken för politiken i Sverige. Det är därför Björklund blir så illa tvungen att rikta sitt politiska engagemang mot just Landet Jante.

I övrigt hade nyspråket satt sin prägel på talet. Jämlikhet definierades som olikhet, frihet som att bara få välja yrkesbana en gång och så vidare.

Naturligtvis blev regeringens krisinsatser föremål för diskussion, om än flyktigt. Folkpartiledaren hävdade att de svenska insatserna mot lågkonjunkturen var de största i Europa - vilket inte stämmer. Alls. Sedan lades allt krut på att istället tala om de socialdemokratiska förslagen.

Kritiken mot socialdemokraternas förslag låg hela tiden i att de var dels ofinansierade - och dels skulle finansieras med höjda skatter. Hur man gör för att framföra båda dessa anklgelser samtidigt är en smula oklart.

Björklund fortsatte med sina förslag på stimulans av ekonomin:

"Jag har lärt mig att i lågkonjunktur bör ekonomin stimuleras, exempelvis genom sänkta inkomstsjkatter"

Exakt samma lösning som i högkonjunktur då, alltså. Dessutom undrar man var han lärt sig just detta, han kan omöjligen ha lyssnat på regeringens eget finanspolitiska råd. Att folk inte jobbar bygger på att jobb saknas, inte att "det inte är tillräckligt lönsamt". Det närmaste man kan hitta stöd för uppfatningen om att lägre inkomstskatt leder till fler jobb finns i en rapport från Konjunkturinstitutet, som menar att en blygsam effekt möjligen kanske kan uppnås någon gång i framtiden. En sällsynt dyr insats, alltså.

Efter att ha suttit med i en regering i tre år som vänt ett budgetöverskott på 89 miljarder kronor till ett underskott på snart uppemot 200, så vänder sig Björklund mot Vänsterpartiet, som motsätter sig reglerna med budgettak. Ansvarslöst, menar folkpartiledaren, men glömmer då att hans eget parti i sin senaste budget i opposition föreslog exakt samma sak.

Sedan kom mer nyspråk, nu i form av lärlingsutildningar. Anders Utbult har tidigare förklarat de nya språkliga begreppen runt sämre sntällningstryghet och lägre löner. Större löneskillnader var bra, och fick man bara lite lägre ingångslöner i Sverige skulle löneutvecklingen vara bättre. Och ja, det är ju sant, men om utvecklingskurvan var det som räknades så kanske man borde sänka ingångslönerna till nära noll. Då skulle man få se på kurva!

Men de lägre lönerna är tydligen ngelägna, eftersom de är bättre än socialbidrag. Socialbidrag som för övrigt har ökat i omfattning på grund av alliansregeringen.

Därför blev avregleringen av telenätet ett viktigt ämne då det lett till sänkta priser och gjort Sverige till en ledande IT-nation. Av alla dussintalet avregleringar som gjorde på nittiotalet var telenätet den enda som ledde till sänkta priser, så det är ju lustigt att just detta exempel lyfts fram, som av en slump. Att Sverige är en ledande IT-nation kan dessutom möjligen tänkas bero på den socialdemkoratiska regeringens statlig satsning på bredband.

Och så, förstås, värnskatten. Huruvida 5% extra skatt på inkomster över en halv miljon verkligen är ett straff på utbildning reddes inte ut närmare utan togs bara som en sanning.

Som så mycket annat.

Mer om Almedalen finns att läsa hos Mad World och Rasmus Lenefors.

Taggar: Almedalsveckan, Almedalen, Politik